Får i vetenskapen

Får är i allmänhet för stora och reproducerar alltför långsamt för att utgöra perfekta försöksdjur. De har dock spelat en viktig roll inom vissa vetenskapsfält. Framför allt använde Roslin Institute of Edinburgh Scotland får för genetisk forskning vilket gav banbrytande resultat. 1995 fanns där två tackor som hette Megan och Morag och dessa var de första däggdjur klonade från differentierade celler. Ett år senare föddes ett finskt Dorset-får som hette Dolly, benämnd “världens mest berömda får” i Scientific American. Hon var det första däggdjuret som klonats från en vuxen somatisk01_16-Dolly cell. Efter detta kom Polly och Molly som var de första däggdjur som var klonade och transgena samtidigt.

I studier av det naturliga urvalet har populationen av Soayfår som finns kvar på ön Hirta använts för att undersöka förhållandet mellan kroppsstorlek och färg och reproduktiv framgång. Soayfår finns i flera färger och forskare undersökte varför större, mörkare får var på tillbakagång, vilket motsägs av tumregeln att större medlemmar av en population tenderar att vara mer framgångsrika reproduktivt. De förvildade Soayfåren på Hirta är särskilt användbara som art ur ett vetenskapligt perspektiv eftersom de är isolerade.

Får är ett av de få djur där den molekylära basen för mångfald genom hannarnas sexuella preferenser har prövats. Dock har denna forskning varit kontroversiell och mycket publicitet har rönts av en studie vid Oregon Health and Science University som undersökte de mekanismer som producerar homosexualitet i baggar. Organisationer som PETA kampanjar emot studien och anklagar forskare för att försöka bota homosexualitet i fåren. De involverade forskarna nekar bestämt till alla sådana anklagelser.

Inhemska får används ibland i medicinsk forskning, särskilt för att forska på kardiovaskulär fysiologi i områden såsom hypertoni och hjärtsvikt. Gravida får är också en användbar modell för graviditet och har använts för att undersöka effekterna av undernäring och hypoxi på fosterutvecklingen. I beteendevetenskap har får använts i enstaka fall för att studera ansiktsigenkänning eftersom deras mentala process för igenkännande är relativt lik människors.